Avtalsrörelse. Vad innebär det?

Just nu är vi i början på den så kallade avtalsrörelsen. Vad innebär detta och hur påverkar detta oss som anställda. Vi ska försöka förklara lite kort om det.

När man kommer överens om ett avtal så kommer man samtidigt överens om hur länge det ska gälla. Vanligtvis mellan 1-3 år. Avtalen innehåller bl.a lön, arbetsvillkor och avtalspension. Det finns ingen lag på att man varje år ska ha en löneökning utan det är något som facken lyckas förhandla fram med hjälp av sin styrka, d.v.s sitt antal medlemmar. En bra anledning till att vara med i ett fackförbund.

Arbetsgivarna vill ha så långa avtal som möjligt för att få det så förutsägbart som det går. Facken vill ha korta för att få möjlighet att strida. Förhandlingarna startar under fredsplikt men det finns en gräns där avtalen löper ut och parterna kan ta till stridsåtgärder.

Avtalsrörelsen börjar med att man utbyter sina yrkanden och för oss skedde det i början på februari. På vårt område brukar arbetsgivarna vilja ha fri rätt att utnyttja oss på vilka tider som helst och helst låga eller inga löneökningar alls.

Dessa centrala yrkanden påverkar hela järnvägsbranschen, exempelvis Green cargo, SJAB och även oss på Pågatågen. Efter man utbytt yrkanden går man igenom motpartens krav och lägger upp en strategi för förhandling. Det är arbetsgivarna som bjuder in för att starta upp förhandlingarna.

När väl förhandlingarna är igång har vår förhandlingsgrupp och motparten ALMEGA bråda dagar. Man försöker på olika sätt hitta vägar fram till ett avtal som båda parter kan leva med. Det är högst otroligt att man får igenom alla sina krav men det finns en smärtgräns för båda parter. När smärtgränsen är nådd och man märker att det är meningslöst att förhandla då förlänger man inte längre avtalen och man tar till strid. Att strida för rimliga arbetsvillkor och lön är reglerat i medbestämmandelagen, MBL.

Den vanligaste stridsåtgärden facken tar till är strejk. Strejk innebär att alla som är anslutna till det fackförbundet, på den arbetsplatsen lägger ner arbetet. Facket kan också välja att ta ut en nyckelgrupp i strejk, exempelvis tågvärdar. I det fallet brukar arbetsgivarna ta till sin stridsåtgärd, lockout på personal som inte är i strejk. Lockout innebär att företaget hindrar personalen att arbeta. När det är lockout eller strejk betalar inte företaget någon lön utan man får en konfliktersättning. Det är vår förbundsstyrelse som bestämmer hur hög ersättning man betalar ut. Det är viktigt att förbundet har rätt månadslön på den enskilde så att rätt ersättning betalas ut. Man kan ringa SEKO-Skåne och meddela sin månadslön eller fylla i formuläret vi skickat ut för att få rätt ersättning. Det finns andra stridsåtgärder facken kan ta till, som övertidsblockad eller bojkott, men den vanligaste är strejk.

Under en strejk kommer det ofta ut halvsanningar och ibland rena lögner i massmedia (se Veolia-strejken) för att någon (ofta arbetsgivaren) part vill vinna allmänhetens sympati (se pilotstrejken) för att sätta tryck på motparten.

När allt är klart skriver man under avtalet och samtidigt fredsplikt under den tiden avtalet gäller.